Kritikerprisen

Kritikerprisen 2012 er tildelt til billedkunstner Idun Caroline Huse Baltzersen for to Artist’s Books ved titler «Ofelia, Lucretia» og «Maps and Places». Vi gratulerer!

Det er kunstkritiker og jounrnalist Birgitta Rubin i Dagens Nyheter, Stockholm, som foretok valget i år.

Kritikerprisen består av et diplom og et stipend på kr. 50.000,-

Maps and Places

Ophelia, Lucretia

Birgitta Rubin begunner sitt valg slik:

Den 36:e omgången av Trøndelagsutstillningen är starkt koncentrerad. Endast 21 av 191 konstnärer har fått sina verk antagna av juryn. Och som inbjuden kritiker utifrån, från Dagens Nyheter i Stockholm, är jag imponerad av den genomgående höga kvaliteten. Faktum är att jag hade ett personligt finalheat med verk av ett halvt dussin konstnärer, som alla hade varit värdiga vinnare.

I denna grupp finns allt från minituösa monumentalteckningar med surrealistisk känsla och en tekniskt avancerad 3-D animation från ett öde ”bakland”, till iscensatta videoberättelser med vibrerande vardagsdramatik. Här finns också två djupt personlig betraktelser; den ena konstnären om inre röster sedan barndomen, den andra en installation om mor-sonrelationen och det svåra vuxenblivandet i en vettlös värld.

Men den konstnär som jag till slut fastnade för har skapat två egensinniga, fysiskt påtagliga verk, som bygger på både hantverksskicklighet och en konsthistorisk förtrogenhet. Jag ger kritikerpriset på 50 00 norska kroner till Idun Caroline Huse Baltzersen, representerad med två så kallade artist’s books.

Det är slow art, som både har tagit lång tid att genomföra och räcker länge som visuell upplevelse. Själv fastnade jag med böckerna en lång stund, bläddrade fram och tillbaka, gick emellan verken, bort därifrån, men drogs tillbaka igen. Gång på gång.

Det ena bokverket heter ”Maps and places” och man glider igenom svart-vita landskapsutsnitt som är bergiga, karga och folktomma, ibland med vindpinade träd, vresiga vatten och majestätiska broar. Jag tänker förstås att det vara vyer härifrån, från Trøndelag. Men bergslandskap som dessa finns på fler platser i världen och favoriserades av många konstnärer under romantiken. I boken finns också några mytiska djur och arketypiska figurer som ger en mer symbolisk läsning.

Rent konkret bygger boken även sin egen topografi, en bokskulptur med screentryck och tuscheckningar. Bladen kan vara skurna i olika format, med tomma sidor, med delar som går att veckla ut, uppslag där höger- och vänstersidan krockar och motiv som återkommer. I själva bläddringsakten uppkommer en speciell rytm och en sinnlig känsla.

Denna upplevelse återkommer i ”Ophelia, Lucretia”. Men här finns en tydligare koppling till konsthistorien, till mästerverk som Cranachs ”Lucretia” som hänger på Nationalmuseum i Stockholm och prerafaeliten Millais’ målning av den drunknade Ofelia.

Här finns också en tematik som berör mig starkt som kvinna. Motiven behandlar ju kvinnooffer, förtvivlade kvinnor som väljer att sluta sina liv för egen hand. Lucretia i vanäran efter en våldtäkt, Ofelia galen av sorg efter mordet på hennes far.

De är offer för en patriarkal maktstruktur, som vi kan känna igen än i dag. Dessa motiv som älskats av konsthistoriens manliga mästare ger sig Idun Caroline Huse Baltzersens på. Hon klipper sönder dem, repeterar detaljer, går på dem om och om igen. Tills de blir något annat, tills offret och olyckan klingat av, tills de är hennes egna.

BIRGITTA RUBIN

Vi takker Reidar Olsen Eiendom AS for støtte til kritikerprisen.